Bulgarien, formellt Republiken Bulgarien, en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Makedonien, och i söder mot Grekland och Turkiet.
Huvudstad: Sofia
Valuta: Lev
Befolkning: ca 7,5 miljoner
Officiellt språk: Bulgariska

Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Trakien och Makedonien. Landet har bibehållit traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkan, härigenom spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de när-liggande länderna i Östeuropa.
Bulgarien är delar av de klassiska regionerna Thrakien, Moesia och Makedonien. Den sydvästliga delen är bergig med två alpina bergskedjor, Rilabergen och Pirinbergen. Längre österut ligger en lägre men mer extensiva bergskedjan Rodopibergen. Rilabergen inkluderar Balkans högsta topp, Musala på 2 925 meters höjd. Balkanbergen går genom hela landet från väst till öst, norr om den välkända Rosendalen. Området söder om bergskedjan kallas Östrumelien. I sydöst, öst vid Svarta havet och norr vid floden Donau finns kuperad slättmark. Andra större floder är Struma och Maritsa i söder.
Berg: Rodopibergen, Pirinbergen, Rilabergen, Balkanbergen (StarPlanina).
Floder: Maritsa, Iskăr, Jantra, Mesta, Struma, Tundzja.
Annat: Burgaski Zaliv, Sjipkapasset.
I dag är en tredjedel av landet skogklädd och nästan en tredjedel utgöres av
planteringar. Områden, som ursprungligen hyste sommar gröna lövskogar,
som har numera ersatts av buskmarker, med hassel, ullek, berberis, judasträd
och syren. Balkanbergens lägre delar samt i hela norra och västra Bulgarien är
floran av centraleuropeisk typ. Skogarna domineras av ekar (ungers, turkisk,
(skogs- och berg ek) och avenbok, med inslag av bok och lön.
På högre höjder dominerar bok. På vissa ställen finns barrskog med silvergran, gran,
tall och makedonisktall. Rodopibergens lägre delar består av lövskog, avenbok,
europeisk humlebok och mannaask.
Bulgarien är vegetationen ursprungligen stäppartad med gräs och ettåriga
örter, men området är numera till stora delar uppodlat. I sydöst består
skogarna av flera ek arter och orientalisk bok.
Däggdjursfaunan i skogs- och bergsområdena är centraleuropeisk med dovhjort, rådjur, vildsvin, vildkatt, gems, brunbjörn och varg. På stäppområdena i nordöst finns sisel, hamster, stäpp- och tigeriller. I landets södra delar finns också guldschakal. Gott och väl 350 fågelarter varav 240 är regelbundna häckare. Häribland finns många rovfågelarter, samtliga europeiska hackspettarter, vit resp. svart stork, härfågel och biätare. Bland kräldjuren kan särskilt nämnas kärrsköldpadda, smaragdödla, taurisk murödla (Podarcis taurica) och eskulapsnok.
Bulgarien har i sina norra och nordvästra delar inlandsklimat, medan klimatet i sydöst är av medelhavstyp, och i bergsområdena av övergångstyp. Medeltemperaturen är +5 °C på vintern och 27 °C på sommaren. (Vid kusterna).
Nederbörden håller sig mellan 530 och 685 millimeter per år, utom i bergsområdena där det faller omkring 1 200 millimeter. Den har sommarmaximum i norra delen och vintermaximum i söder. Snö faller mest i bergstrakterna, även låglandsområdena i norr kan under några veckor ha snötäcke.
Bulgariens kultur avspeglar historiska influenser från thraker, protobulgarer, slaver samt bysantinska, turkiska och grekiska inslag.
Bulgarien har en rik tradition av körsång. Bulgariska kvinnokörer har på senare år nått internationell berömmelse.
Sedan 1200- och 1300-talen är Bulgarien känt för sitt ikonmåleri. Företrädarna för måleriskolan från Veliko Tărnovo överskred de nedärvda reglerna för traditionellt ikonmåleri och skapade därmed den mest betydande enskilda skolan inom ortodoxa kyrkans konst.